Lottas Dagbok


Nyhetstorka – arkivet bjuder på ett gammalt inlägg som handlar om skitprat
05 augusti 2011, 02:41
Filed under: Allmänt, Familj, personligt

Hej svejs 02.22! Denna mörka natt bjuder dagboken på ett gammalt inlägg som aldrig blev publicerat. Det är skrivet en dag i våras då ett av barnen var sjuk och vi satt och och väntade på att han skulle bli frisk. Om jag inte minns fel så valde jag att inte publicera det då eftersom jag tyckte att det innehöll för många ‘jag’ 😉

Håll till godo:

”Snubblade över en tioochetthalvt (!) år gammal artikel. För att vara helt ärlig så googlade jag på ‘skitsnack’ så snubblade kanske inte är rätt ord. Och ärlig ska man ju vara.

Jag betraktar mig själv som en person med god självkännedom och hög självmedvetenhet. Detta innebär att jag har bra koll på ungefär vad en person som är intresserad av att fara med skitprat skulle ta fasta på hos mig. I vissa avseenden är jag perfekt villebråd för en skitpratare. Men jag är verkligen inte rädd för det. Jag vet vem jag är.

Jag vet exempelvis om att jag är ganska bortskämd. Ett faktum vilket jag inte kan göra mycket åt. Rent materiellt har jag aldrig lidit någon nöd och banan har alltid legat där framför mig sopad och fin. Mina vänner kommer från olika typer av förhållanden och jag håller inte mig själv för att vara varken bättre eller sämre än någon annan. Jag vet om att det är jättedåligt att vara bortskämd i vissa avseenden men det är företrädesvis i sådana där det drabbar mig själv.

Jag är även övertygad om att en skitsnackare skulle kunna ta fasta på att jag är lat. För en tid sedan satt vi i vår bil på väg till någon ishall och pratade om drag som kännetecknar en psykopat. Jag minns faktiskt inte vad det egentligen handlade om men någon sa att ‘han måste vara psykopat’ och att vår bekant som arbetar inom kriminalvården sa ‘ja, men vem är inte det?’. Och så är det nog. Det samma gäller för lathet skulle jag tro. Lata är vi alla. Jag varken mer eller mindre än andra och det finns ingen utomstående som besitter tillräckligt mycket information om mig för att kunna göra bedömningen hur lat jag är. Däremot kan det nog se ut som att jag är det ibland. Därav och nog om detta. 

Och fyra barn! Bara patrask har väl så många ungar? Och vad de är ouppfostrade och för oväsen. Och pojkar allihopa. Stackars människa. Våldsamma och dana..

Jag skulle kunna bjuda på fler. Men jag nöjer mig här.

Jag är också en god människokännare. Min första analys brukar hålla även om det första man ser sällan är vad det senare visar sig vara. Därför blir jag väldigt sällan förvånad då mönstret visar sig. För det verkar vara ett mönster hos en del. Skitsnackandet.

Egentligen retar jag mig på det där tjatet om avundsjuka. Jag är aldrig avundsjuk. Jag är kanske för dum för det. Jag kan se att andra människor har saker som är fina eller är bättre än vad jag själv är på vissa saker men om man väger samman helheten så har jag aldrig känt att jag skulle vilja byta med någon annan ändå. Ofta då man läser negativa kommentarer på bloggar och så, så kommer fancluben till bloggarens försvar och ropar att de negativa kommenterarna ”bara är avundsjuka”. Det verkar som att det är en oskriven lag som säger att så fort man har negativa känslor för någon eller något någon har gjort eller fått, så beror det automatiskt på avundsjuka. Ibland, faktiskt inte sällan, är det omöjligt att förstå vad dessa negativa kommenterare skulle vara avundsjuka på. Ibland uttrycker de säkert bara känslor som många känner och åsikter som många har om det bloggaren skrivit. Däremot så tycker jag att det är förbannat onödigt att lämna negativa kommentarer som inte tjänar något till men det är ju en helt annan historia. Kontentan i det jag vill säga är att alla negativa känslor inte beror på avund.

Däremot är jag övertygad att väldigt mycket skitsnack beror på avund. Och osäkerhet. Och dålig självkänsla. För många gånger då man ser det där skitsnacksmönstret hos en person så ser man även andra tecken på avund. Och osäkerhet. Och dålig självkänsla. Egentligen är det ju synd om människor som håller på sådär. Så det kanske är jag som är elak nu då jag skriver ner dem.

Jag vill inte hålla mig för att vara den som alltid uttrycker min åsikt om en person rakt i ansiktet på denne heller. Det beror på att jag inte tycker att all information alltid måste fram. Men då behöver den inte spridas bland annat folk heller.

Naturligtvis jag har pratat om människor och om saker som jag inte alls har med att göra. Jag har också uttryckt åsikter om folk till andra än den det berör. Det har alla gjort någon gång, och som det står i artikeln, tycks det ”vara ett grundläggande behov” och ”är inte alltid av ondo”. Men ingen kan hålla mig för att vara en sådan som far omkring och snackar om folk och deras privata angelägenheter för att på något sätt göra mig egen vinning på det. Typ försöka höja mig själv genom att sänka så många som möjligt av de andra. Eller skapa gemenskap med den andre genom att snacka skit om den tredje. Jag tycker att det är pinsamt då vuxna människor beter sig som sjundeklassare. Så jag försöker att inte bete mig så.  Jag vet inte om det kanske egentligen är en dålig egenskap men jag engagerar mig inte så mycket i andra människors liv på det sättet att jag hinner eller orkar reta mig på dem heller. Jag har nog med att vara en lat och bortskämd fyrbarnsmamma 😉

En annan viktig aspekt på detta med skitsnack är bevarandet av informationens ursprungliga innebörd. Om man exempelvis konfronterar en person som sägs vara skyldig till att ha baktalat någon eller så, och man har fått informationen tilldelat sig i andra eller tredje hand, så visar det sig ofta att informationen blivit kraftigt förvrängd och att saker som kanske inte var av största betydelse i orginalbudskapet fått abnorma proportioner i andra eller tredje led. I dessa fall är det rimligt att det finns en avsikt skada eller skapa sensation. Också typiskt skitpratardrag.

Sedan bör tilläggas att det ju faktiskt är en helt annan sak vad man uttrycker i hemmets lugnra vrå till dem som man lever tillsammans med jämfört med skitprat i fikarum, korridorer, på tåget eller något annat. Det är alltså det spridda skitsnacket jag menar. Och det förvrängda. Det som sprider sig som virus.

Fast jag kan förstå att det kan uppstå prat. Prat. Om någon håller sig för att ha god självkännedom och självmedvetenhet (oj.. vilka  tankar hon har om sig själv!) eller för all del vara en människokännare (vad tror hon att hon är??).

Kunde inte bry mig mindre :mrgreen:

Kram på  er!

Annonser

3 kommentarer so far
Lämna en kommentar

hej hoppas allt är bra! Följ gärna min blogg om livet som modell i New York, staden som aldrig sover!! kram Bella

Kommentar av bella

håller med dig i det du skriver.. Kram .

Kommentar av Mia

Tack! Kram tebax 🙂

Kommentar av Lotta




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: