Lottas Dagbok


Det tar verkligen aldrig slut – obs gnäll
20 februari 2011, 22:15
Filed under: Allmänt, Barnen, Familj, Fest och kalas, Hälsa, personligt, Resor och utflykter

Ett tag har det varit som att bekymren hängt samman i en lång kedja. Utan något vidare uppehåll avlöser det ena det andra som sedan lämnar utrymme för det tredje. Kanske är det otur. Kanske annat. Eller så är det årstiden. Kanske en fläta innehållande lite av varje. Med avseende på årstiden så kanske de är nog så att det är lättare att måla världen i svart denna tidseriod.

Som om det inte vore nog att man får ägna fredagskvällen åt att tvätta nerpinkad hockeyutrustning och tejpa ihop barn som fått en handkontroll till tevespelet mitt i pannan (för att hindra den pulserande blodstrålen från att skrämma livet ur de anda barnen). Nä. det är inte nog. För i vanlig ordning skall tarmhälsan ställa till det på högtidsdagarna.

Ty under Ossians födelsedag var en tur till Vadstena inplanerad. Tidigare på dagen än vanligt vilken medförde att hela familjen kunde medfölja. Dock hann vi knappt dit förrän undertecknad fick ta jubilaren i bilen och fara hem igen. Ont i magen. Skit. Hem till mormor och tillbaka till Vadstena för att hämta övriga. Didrik och jag har åkt tjugo mil idag. Fram och tillbaka två gånger. Vad som är rätt och fel då det gäller detta kan man tycka vad man vill om. Jag skiter i vilket. Jag vet vad som är rätt för mig.

Jag tror att Ossian har haft en bra födelsedag trots allt. Han verkar inte ha mått jättedåligt och jag hoppas att det inte blir sämre.

Och gårdagen var helt ok med hockey i Ljungsbro för Anton och Wilmer och hockey i Mjölby för Wilmer på kvällen. Om man nu ska nämna något positivt.

Jag känner att jag är skapligt irriterad i kväll. Perfekt dag att skriva något man ångrar sedan. Kanske om hur man undrar varför man får oförtjänt skit ibland och funderar på om någon annan kanske föstår varför. Hade inte varit konstigt då man har en välbesökt blogg. Om någon kanske sitter där ute lägger ihop ett och ett. Eller om hur fruktansvärt enerverande det kan vara då allt man gör blir fel. Och hur själva felet blir till då någon annan talar om för en att man gjort fel. Ja. Det mesta handlar ju om perspektiv. Det är mycket som aldrig sägs men den som pratar får första tjing på sanningen. Och även om man egentligen inte bryr sig i sak så väcker själva fenomenet något som utmattar.

God kväll.

Annonser

2 kommentarer so far
Lämna en kommentar

Hoppsan, det var mycket att ventiler. men av tonläget att dömma verkar du behöva en kram! Och du…det är årstiden 😉

Kommentar av Trebarnsmamman

Tack! Ja det är kanske så..

Kommentar av Lotta




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: