Lottas Dagbok


Vem kan segla..
27 juli 2008, 21:21
Filed under: Allmänt, musik

”Vem kan segla förutan vind
Vem kan ro utan åror
Vem kan skiljas från vännen sin
utan att fälla tårar

Jag kan segla förutan vind
Jag kan ro utan åror
Men ej skiljas från vännen min
utan att fälla tårar”



Forts igen..
25 juli 2008, 17:00
Filed under: Allmänt, Böcker, personligt

”Det hade gått upp för henne nu. Insikten om det som skulle komma att bli hennes verklighet hade krupit sig på henne under det senaste dygnet. Nu liksom VISSTE hon.

Hon stod lutad mot dörrposten vid deras rum. Dessa oskyldiga små själar som saknade möjlighet att påverka sin tillvaro med någon större omfattning. Deras hjärtan skulle komma att brista. Hennes hjärta skulle brista på samma gång som deras.

Hon gick in och satte sig på sängkanten hos den älste av dem och lade handen på hans bröstkorg. Den rörde sig upp och ned i takt med lugna, jämna andetag. Hon mindes när han föddes. Någon skulle snart komma att födas också. En oskyldig, intet ont anande liten människa skulle snart entra världen under omständigheter som ingen ännu visste något om. Hon visste att att hon själv skulle vara tvungen att närvara vid ankomsten. Hon var inte alls ledsen för det. Ingen oro fanns trots ovissheten.

Hon funderade på vad som egentligen var att föredra. Att ha fått uppleva en tid med den fantastiska förmånen att ha både mor och far nära hela tiden och sedan få sitt hjärta krossat då det slits ifrån en.. eller att aldrig få uppleva den möjligheten..?”

Ur: En sista resa av Isabell Alfredsson



”En liten fågelunge…
25 juli 2008, 15:32
Filed under: Allmänt, personligt

..hade förirrat sig in i huset. Desperat flaxade den än hit än dit. Altandörren stod öppen. Ändå förstod den inte var friheten stod att finna. I stället försökte den ta sig ut genom de övre fönstren som inte gick att öppna. Jag ville hjälpa den genom mota ner den med en kvast. Det gjorde pippin ännu mer enveten med att flyga uppåt.

Trots att jag tyckte synd om den stackaren blev jag irriterad -den dumma fågeln får väl skylla sig själv. Natten gick och morgonen efter var den kvar. Då var den så medtagen att den satt kvar i fönsternischen när jag sakta närmade mig. Försiktigt kunde jag greppa dunungen och släppa ut den.

Ibland kan det löna sig att ge upp en stund och be om hjälp istället för att bara kämpa vidare. Lösningen kan finnas någon annan stans än där den desperate söker.”

-Gunilla Rech, Corren 080725



Forts…
25 juli 2008, 06:15
Filed under: Allmänt, Böcker

”Hon tog ett bloss. Det sved hela vägen ned. Det var länge sedan så det var säkert därför det gjorde ont. På samma gång var det en befriande känsla för tårarna som liksom satt fast inne i henne fick en liten skjuts i rätt riktning. Nu var det nästan helt ljust ute. Sommaren är fatastisk.. inget ont som inte för något gott med sig. Kanske kunde hon nu få möjlighet att träffa någon som bryr sig om henne och behandlar henne med respekt. Som betraktar henne som.. en människa..”

Ur: En sista resa av Isabell Alfredsson



…….
24 juli 2008, 07:37
Filed under: Allmänt, Böcker

”Hon slog upp ögonen och tittade på klockan samtidigt som något kunde förnimmas från ett rum längre bort. Hon var inte ensam om att vara vaken. Den stora sorgen föll över henne som ett tungt, mörkt täcke som gjorde henne påmind om varje draget andetag. Han var vaken. Hon var vaken. Dessa två människor som delat livet men som nu kanske skulle finna nya vägar vars riktningar inte skulle sammanfalla med varandra. En snyftning.. var det kanske hennes egen? Var det möjligtvis så att han också var ledsen för det som höll på att hända dem? Hon tog ytterligare ett steg nedåt i trappan till förnedring då hon närmade sig rummet där han befann sig. Deras blickar möttes. Under ett ögonblick trodde hon att det tysta budskapet nått fram. Bara ett ögonblick.. Sedan förstod hon att vreden som fyllde rummet hade grumlat hennes öga. Hon vände tillbaka…”

Ur: En sista resa av Isabell Alfredsson



Ett hemligt rum
24 juli 2008, 07:25
Filed under: Allmänt, poesi

I hjärtat fanns ett hemligt rum
vi inte visste fanns
Som väntade i hemlighet
På kärlek från nånstans

Så valde du att komma hit
en kall och kylig natt
och värmen spreds i alla oss
som vunnit denna skatt

Så lite vet vi människor
Hur livets väg skall gå
Om sorger blir, om lycka göms
Om gåvor vi skall få

I hjärtat fanns ett hemligt rum
Som ville öppna sig
Där kärlek fanns i överflöd
som väntade på dig.

– jmn04 –



Tyvärr
22 juli 2008, 20:58
Filed under: Allmänt

Som det ser ut just nu så kommer den här bloggen att försvinna. Jag har inte bestämt mig helt ännu men det kanske blir så. Om det blir så så vill jag tacka alla som varit med och kommenterat och bidragit på olika sätt under tiden jag hållit på med detta. Det har varit en kul tid men ibland måste man gå vidare med annat. Kanske öppnar jag upp igen vid ett annat tillfälle på någon annan plats. Vem vet..

Jag är inte säker ännu men kommer att bestämma mig inom kort.