Kippar.

Andas.

Ok.

Tillbaka.

Exningen gick.. jo.. ja… sådär. Men gick det inte för vår grupp så beror det i alla fall inte på mig. Skriver inte mer om det här för det kan ju hända att någon hittat hit. Kanske kan det bli något inlägg på den andra bloggen sedan. Vå får se.

Skåne var trevligt. Diddan blev åksjuk och spydde i bilen på vägen dit. Det var snällt av honom att vänta tills vi var nästan framme i alla fall. Vi hann ju inte vara i Skåne så länge utan det blev mest att åka ner, äta gås, sova. spela TP, äta kalops, och sedan åka hem. På vägen hem såg vi något märkligt. En bil och en långtradare, inget folk förutom poliser och ingen bil var skadad. Vi tyckte det var skumt och spekulerade lite i vad som kunde ha hänt, och att vi trodde att det inte var någon fara. Inget trafikmeddelande (det hade troligtvis gått ut innan vi satte oss och körde). När vi kom hem och kollade nyheterna visade det sig vara detta.

Sedan var ju Jenny och lille fine Troy här i slutet av veckan också. Guu´vad Didrik blev stor helt plötsligt Och så var vi på Öppet Hus på Wilmers avdelning på fritan. De sjöng och bjöd på fika.

Ska med Anton på hockeyträning i eftermiddag. Försöker att ta det lite lugnt till dess. Jag har haft minst sagt mycket under ett par dagar.

I dag fattas det avgörande beslut i denna familjen. Återkommer om detta senare.

No one laughs at God in a hospital
No one laughs at God in a war
No one’s laughing at God
When they’re starving or freezing or so very poor

No one’s laughing at God
No one’s laughing at God
No one’s laughing at God
We’re all laughing with God

Examination i helgen. Hinner inte med mycket annat nu. Inte ens att umgås med barnen

• Måndag: Arbete med case. Hockeyträning med Anton. Ossian sjuk.
• Tisdag: Arbete med case hela dagen och halva kvällen. Ossian sjuk.
• Idag: Arbete med case hela dagen. Ossian bättre men hemma hos mormor. Fick en tova i håret eftersom att jag inte haft tid att sköta om mig själv på länge. Fick klippa bort halva kalufsen. Tyvärr på den sidan där det redan är tunnast . FiF-möte som drog över tiden vilket fick tråkiga konsekvenser då jag kom hem.
• I morgon kommer Jenny och lille Troy. Det blir ett litet lufthål i tillvaron Det är Öppet Hus på Wilmers avdelning i skolan också. Och så simning för tre. Men en är nog inte redo ännu. Dessutom jobb med case.
• Fredag: Lösningsförslag ska in vid 12. Examinationsstart vid 18. Håller på till 21.
• Lördag: Examinationen fortsätter mellan 9 och 13. Sedan skåneresa omedelbart. På kvällen; gåsamiddag.
• Söndag: Hemresa
• Nästa vecka: uppsatsarbete.

På något märkligt sätt känns det som att det mesta går emot mig nu. Undrar just vad det beror på. Kismet kanske. Kanske ska byta namn till ”Gnällbloggen” också.

Jag kommer tillbaka. Läs Birro sålänge.

Hej, hej.

Ses sedan!

Hej då

Didrik ÄLSKAR bollar. Och han är riktigt, riktigt bra på dem Man skulle kunna tro att han är präglad på bollar för när han ser något runt så liksom deas han automatiskt åt det hållet. Och det behöver ju inte alltid vara en boll han ser. Det kan ju vara vad som helst.

Som till exempel ett ägg.

Två gånger under de senaste två dagarna har han lyckats löma sig in i kylskåpet då det varit öppet, och hämtat ägg. När vi ser att han har ägg i händerna och påbörjar akutåtgärd, så slänger han iväg dem med en väldig fart.. kan man säga. Jag vet inte om det verkligen är huligan han vill bli (men definitivt inte ska bli), eller om han faktiskt tror att det är bollar. Han borde börja fatta vid detta laget att de studsar rättså dåligt i alla fall.

Kolla även in Badrum, badrum och Ull i min soffa

Mina söner är riktiga män

Ovan: Wilmer äter lördagsgodis.

Ovan: Didrik kollar på Zlatan. I bakgrunden: En litteraturbas.

..komma och tvätta insidan av mitt huvud, skaka runt hjärnan och ge den en injektion av något.. stimulerande.

Tänker inget bra. Inte kul.

Ett antal artiklar och ett rejält stycke i boken skall plöjas till nästa veckas examination (förutom att casen skall skrivas). Nu känns det som att jag läser och läser och läser och läser samma stycke igen och igen och igen. Och inte klokare blir jag av det.

Lite suddig men alltid lika fin!

Se fler här!

Idag har det verkligen varit ett jäkla farande och flängande. Jag har mått uselt på grund av att jag har urinvägsinfektion men nu har jag fått antibiotika så jag hoppas det blir bättre snabbt.

Jag har som sagt farit runt lite här och var trots att jag inte varit på topp men den största behållningen hade jag av besöket på Antons fritidsavdelning Östan, där det var öppet hus idag. Anton och ett par av hans klasskamrater hade byggt ett fint slott i papp Sedan var det fika och föreställning i jumpasalen.

Det har varit en del annat också. Fortsättning följer (kanske )

Jaaaaa!

Mer HÄR!

Idag har barnen varit lediga från skolan för att det har varit studiedag för personalen i skolan och barnomsorgen. Jag och barnen har varit och lekt på en ny lekplats som ligger lite längre bort i området. Sedan var vi och käkade pankisar på Yris.

Eftermiddagen ägnade vi åt ett och annat.

I kväll har jag pinkat minst hundra gånger. Det gör förbannat ont och jag är pinknödig hela tiden. I morgon måste jag ringa till vårdcentralen. Undrar just om de kommer att säga att jag har ett virus som kommer att gå över av sig själv, och att jag ska avvakta i tre dagar. Hoppas inte det. Jag misströstar dock

Usch. Jag känner mig sur och arg hela tiden.

Hela natten.

I kväll hände något.

Läs om det HÄR.

Lokalblaskan Corren var ju närvarande under de dagar som Skolinnebandyn pågick här i stan. Wilmer och hans sexårskolleger spelade första dagen och gick till semifinal. Det har jag skrivit om tidigare. Anton och hans klasskamrater vann ju på tisdagen men laget hade enbart lyckats fastna på en lagbild. Wilmer är dock en riktig linslus. Hans änglafrisyr syntes både här och var under båda dagarna vi hängde på Collegium. Så även på Correns hemsida. Men på TV vill han inte vara med fast hann blev tillfrågad. Min kamera låg hemma och vilade så nu har jag lånat lite foton av Corren. Fotografen heter Ola Axman.

Jag vet inte hur intresserad Wilmer är av sport egentligen men han verkar gilla både innebandyträningarna och hockeyträningarna. Det var lite trögt med hockeyn förra vintern då han spelade i Mjölby men det är skillnad nu. Skolinnebandyn var i alla fall en riktig hit

Till höger kan man se honom dribbla fram till.. ja… gu´vet vad. På armarna har han Antons gula innebandusvettband från Fat Pipe Klubban är den som Anton fick då han spelade sin första Skolinnebandy som sexåring.

På bilden vänsterut ser det nästan ut som att han gjort mål. Jag tror inte att det var så utan kanske ett jubel över att de vunnit matchen eller något sådant.

Det är så fantastiskt att se barnen vara så glada

Nedan syns hela laget. Jag brukar ju inte lägga ut foton på folk utan samtycke men dessa lagbilder finns redan på Internet så jag tar mig friheten i detta fall.

Visst är de gulliga

Hav tålamod. Kanske kan det bli lite action snart. Har lite mycket annat att fundera på just nu bara

Helgen var trevlig. Skridskoåkning och besök från Uppsala på lördagen. Hockeyträning och klasskompisbarnkalas för Wilmer på Söndagen. Anton lekte med Alle på eftermiddagen och på kvällen var F med Anton och Alle på ishockey i CC.

I går jobbade jag med uppsatsen hela arbetsdagen och på kvällskröken var vi på hockeyträning med Anton. Småisarna var hos mormor och morfar.

I dag kom ett ord från Didrik (förutom mamma och babba då förståss;-) ). Jag tror att det betydde ‘bollen’.

Snuvorna är bättre. Ingen svinis ännu.

Det är en del i görningen nu. Det finns grejer i periferin som skulle kunna ge livet ett fenomenalt uppsving. Hindren är höga men inte oöverstigliga. Återkommer.

Ja.. den var nog inte bara till mig

Den var jättefin ialla fall

Är jag vuxen nu?

Tack till Märta och Stefan och Miriam och David för en jättetrevlig eftermiddag!

Lämna, uppsats, hämta, simma, Mammas Pojkar, Inlåst…

Wilmer har varit hos Viktor och lekt. Anton har haft hockeyträning. Didrik har snuva. Ossian.. ja.. han gillar att klä ut sig.

Läste i morse att Daniel och Viktoria ska bli frimärke.

Kunde inte låta bli att tänka taskiga tankar. Vem vill överhuvudtaget skicka brev nu för tiden.. och dessutom med Sveriges mesta bidragstagare på kuvertet

Både grabblaget och tjejlaget från Antons klass vann sina klasser i årets Skolinnebandyn. Inte ett öga var torrt.

Mitt hjärta svallar över av stolthet. Visst är det fantastikt kul att de vann men framför allt är jag stolt att jag har en pojk som kämpar till sista svettdroppen (ja.. jag vet att det heter bloddroppen, det upplyste Anton mig om igår, men jag tycker svettdroppen låter..hmm… trevligare). Anton var en grym back. Den bästa skulle jag säga. Objektivt

Hela laget var fantastiskt såklart. Samma lag vann Skolinnebandyn 2007 och kom tvåa 2008 (trots att lagets absoluta kanon var i Thailand då).

Allt som allt spelade killarna sex matcher. Det första tre var gruppspel, sedan kvarsfinal, semifinal och final. De vann alla och hade en total målskillnad på 38 -3. (För den oinvigde kan jag förklara att det betyder att laget gjorde trettioåtta mål och släppte in tre.) Finalen gick mot Ekängsskolan (prestige ) och den slutade 6 – 1.

Vill man läsa mer om våra äventyr i Skolinnebandyn så kan man bläddra tillbaka här i bloggen till ungefär samma tid förra och förrförra året

Bilden har jag lånat av Corren.se

Vi har lite på schemat nu. Jag listar lite.

Det blev inget hus med ful övervåning (som jag skrivit om tidigare). Vi hade ett litet annat projekt på gång men som vanligt går väl inte livet i den riktning vi önskar. Hyser mycker litet hopp. Återkommer kanske till det.

Jag skrev häromdagen att vi kört Anton till akuten. Anledningen till detta var att han fick ont i sitt bröst när vi var i Mjölby och åkte skridskor. Han kom farande och skrek och grät att han hade ont i hjärtat och att han trodde att han skulle dö. Nu undrar väl alla varför jag inte ringde en ambulans direkt. Men jag gjorde inte det. (Kan inte svara på varför, men troligtvis handlar det om statistik. För om det varit en vuxen person med samma sympton så hade ambulansen varit där ögonaböj.)  Han fick sitta ner en stund och andas och det började lätta i bröstet. Vi packade ihop oss och åkte direkt till akuten på US i Linkan istället. Där gjordes diverse undersökningar och vi fick hänga kvar en stund. Doktorn hade sina teorier om vad det kunde vara. Jag har mina. Fast de är likvärdiga Men man hittade inga fel på hjärtat just då. Jag har en bild på Anton från sjukan men jag hinner inte med bilder nu.

Didrik är fortfarande för trälig på mornarna. Vaknar tidigt, och nu har han fått snuva och hosta också. Häromkvällen somande han med sittande i soffan med fjärrkontrollen i näven när han kollade på fotboll. Har en bild men hinner inte lägga ut den (heller) nu.

Igår och i förrgår spelade våra killar Skolinnebandyn. Wilmers gäng gick till semifinal. Antons vann. Det gjorde tjejlaget också. Skriver med om detta senare..

Det här inlägget hade varit mycket roligare med länkar och bilder. Men det är i alla fall bättre än ingenting.

Återkommer.

Bloggar inte mycket nu.

Didrik har börjat vakna tidigt som sjutton på morgonen

Helgen har varit full av aktiviteter med klubbor av olika slag. Och en tur till akuten med Anton.

Jag skippade kalkyleringscaset. Det var frivilligt.

Tjing.

Kolla på detta:

Så himla roligt.

Ossian sa det i morse; att det är dammigt ute. Han menade dimmigt såklart. Det är en jäkla dimma idag.

Morgonen var lite stök å trök. Vi var uppe ur sängen i god tid och i vardagsrummet stod den nya fina trunken som inköptes igår och väntade på Wilmer (som mådde bättre idag).

När Anton, Wilmer och Fredrik gått iväg flödade kreativiteten i vardagsrummet. Ossian byggde en koja som Didrik genast rev ned. Ossian byggde tålmodigt igen. Denna gång en ”såndär hängstolsgungmatta” som grannen har i sin trädgård. Didrik rev igen.

Vi kom till dagmamman ungefär en halvtimme efter bugeterad tid.

Nu kalkylering. Case i helgen. Inte obligatoriskt men absolut nödvändigt.

Jag har ingen utbildning inom sjukvård. Det är väl en av de få kurserna jag inte gått vid det här laget Ändå frågar alla mig om hur jag tänkt göra med det här med svininfluensavaccinet. Jag talar om att jag inte har sjukvårdsutbildning och de flesta svarar att det vet om det, men att de i alla fall vill fråga mig om hur jag tänkt (göra) främst med avseende på barnen. Det är smickrande att folk tror att man har koll på allt. Verkligen. För det är verkligen så att vissa säger att ‘jag pratade med x och y och de sa att jag skulle snacka med dig för du har ju koll på det mesta’. Och det har inte bara hänt en gång den senaste veckan. Men samtidigt känner jag hur bördan av ansvar tynger mina axlar. Tänk om det blir något skit med det där vaccinet.. och alla låter sina beslut påverkas av hur jag valt att göra. Eller om man skulle ändra sig i sista minuten. Då kanske jag ska runt i området och ringa runt och tala om för alla att jag fattat ett nytt beslut *puhh* Men jag diskuterar det gärna. Det är inga problem. Trots att jag känner mig som en stor bluff ibland

Jag har lyssnat på föreläsningar idag. Kalkylering handlade de om. Jätteroligt. Verkligen.

Vi var och kollade på det där huset i dag igen. Övervåningen såg fortfarande förjäklig ut. Vad trodde jag liksom??

Viktiga beslut.

Orkar inte.

Anton och Fredrik är på innebandyträning men är på väg hem nu. De ska bara åka och hämta en fin hockeytrunk till Wilmer som vi köpt på Blocket först.

Wilmer mår inte bra. Jag vet inte vad som är fel. Men han sover nu, liksom Didrik. Jag tror att Ossian också sover. I alla fall är det en stund sedan jag hörde ljud uppifrån.

I dag hade barnen maskerad på fritan. Wilmer var utklädd till Blixten (från Bilar-filmen) och Anton, som hatar att klä ut sig och måla sig i ansiktet hade med sig en snusnäsduk och skulle vara pirat (efter mycket tjat från mig). Anton kom hem och hade varit både pirat och bandit och var målad i ansiktet som en vampyr, så han hade nog haft kul ändå Ossian kunde naturligtvis inte acceptera att han inte skulle få vara med på maskeraden, så han har också varit utklädd till priat hela dagen.

Hmm.. ja..

Vi får se.

Jag måste bara berätta om hur otrevlig min gårdagseftermiddag var innan jag börjar bläddra i min jätteroliga bok som handlar om.. produktionsekonomi.. elller vad det är.

I alla fall.

Igår var det min tur att köra Anton till hockeyträningen. Eller rättare sagt hade jag fått den stora äran, eftersom det inte alls ligger på mitt bord att köra honom dit i vanliga fall. F hade sagt till på morgonen att Anton skulle gå från skogen, där de alltid är med fritan på måndageftermiddagar, så han var tillbaka på skolan vid tre. Dock hade det hade blivit något missförstånd så när jag kom så var Anton fortfarande kvar ute i skogen. Precis som förra veckan

Jag plockade snabbt ihop Wilmers grejer och skickade hem honom. Jag tyckte att han kunde vänta utanför vårt hus så länge för detta skulle ju inte ta så lång tid

Om jag ska göra en lång historia kort nu (för denna skogspromenad blev en lång historia, ca.. ja.. kanske tre kilometer eller nå´t) så hittade jag dem efter en stund. Genomsvettig och ganska irriterad efter att ha gått motionsspåret och klafsat i ett träsk med mina mockastövlar mötte jag en fritisdperson(al) med garden i vädret innan jag ens öppnat flabben. Jag sa inget. Lyssnade en stund. Talade om att det var tillsagt på morgonen om att han skulle gå tillbaka med gruppen som skulle vara tillbaka på skolan vid tre (vilket mejade ner hela hennes argumentation.. eller vad det heter.. kan man ha en sådan med sig själv förresten?) med marken. Sedan sa jag att jag har jättebråttom och måste gå nu. Anton hade nämligen redan gått. Märkligt nog, för hon hade just sagt att de inte låter barnen gå tillbaka till skolan själva. Men han kanske hade någon med sig. Det hann jag aldrig uppfatta i brådskan. Men jag förstod att han lämnat skogen vid ungefär tjugo över tre (efter att ha tjatat om att han visst skulle hem). När jag kom tillbaka till skolan var han i alla fall där. Punkt.

Vi sprang hem och slängde in trunken i bakluckan och körde i 1** kilometer i timmen på motorvägen. Väl ute vid rondellen i Tornby önskade jag att jag hade kört bara en aning snabbare. För vad hamnar vi bakom då, om inte en grävmaskin som gick i trettio kilometer i timmen. Bakom sig hade den ett lämmeltåg som började med en buss. Helt omöjligt att köra om med tanke på all mötande trafik som är på den vägen vid den tiden på dagen. Hela vägen till Berg körde vi i detta tåg (som kom att slingra sig hela vägen tillbaka till Linkan), och inte på en enda av de ca sju busshållsplatser som är på den vägsträckan kunde denna grävmaskinsförare tänka sig att stanna till och släppa förbi lite trafik. För den som inte hör hemma i denna kommun kan jag meddela att det rör sig om ungefär en mil. Just innan man kör in i Berg är det en långdragen uppförsbacke vilken grävmaskinen knappt orkade upp för. Då stor trafiken nästan stilla.

Väl framme hade Anton en helt ok träning i alla fall. Trots att han kom för sent. Lagets materialare (pappa till Antons klasskamrat S) bidrog till att göra min k**eftermiddag något bättre genom att hjälpa mig att ta på Anton alla hans skydd och knyta skridskorna. Han var dessutom på ett himla bra humör, vilket smittade av sig även på en surpuppa som jag själv.

Detta var ett axplock.

Slutet gott allting gott.

Mötte grannen på morgonen. Hon undrade om jag kört på två hjul hela vägen till Ljungsbro. Jag antar att hon syftade på min ljudliga rivstart igår eftermiddag

Jsg har fått en riktigt jobbig skoskavsblåsa på ena hälen. Idag har jag knatat runt i ett träsk med mina mockastövlar. I morgon kommer jag att berätta hur det kunde komma sig

I går hade Wilmer sin första hockeyträning Ljungsbro. Jag och Anton var med och kollade. Fredrik var på isen. På eftermiddagen var vi i Ekängen på innebandyträning. Sedan kollade vi på en kåk här i Tallis. Övervåningen såg förjävlig ut

Dagen idag behöver jag smälta till i morgon innan jag skriver om den.

I mor´n då

Det gör den.

Ibland står den stilla. Tror man.

Jag åker till dagmamman på morgonen med Lordi i högtalarna. Som förra året.

Löven är gula eller obefintliga.

I går ville Didrik gå ut och leka med de andra barnen.

Det fick han

..och jag känner att bloggen är trist just nu. Att läsa då såklart.. men jag tycker att det är svårt att hitta en balans då jag skriver lagom mycket. Antingen skriver jag för lite och då blir det naturligtvis dötrist att klicka in här eftersom det aldrig står något nytt. Eller så skriver jag massor, klättrar på listorna, och då kommer det idiotiska och onödiga kommentarer som fular ner min blogg. Fast samtidigt är det ju också då det kommer fina snälla kommentarer från nya, okända som hittat hit. Och då blir jag naturligtvis jätteglad. Däremot har jag märkt att vissa kommentarer fastnar i spamfiltret fast de inte ska vara där. Men nu är jag mer uppmärksam så att det inte ska bli mågra gulliga kommentarer som ligger där och skräpar.

Men det var ju inte detta jag skulle mala om nu..

Jag tänkte först att jag skulle berätta om min stressiga torsdag. I går Morgonbestyr, jobb på Nolima, hämta ungar hos dagmamman, lämna unge hos morsan, åka till simskolan och bada, hämta tre ungar hos morsan (hon hade då hämtat två), hämta F i Linghem, lämna ungar hemma hos farsan (morsan hade åkt till jobbet), åka till Ljungsbro ooch lämna Anton på hockeyträning, åka till CC. Tyvärr måste jag stänga in CC-besöket HÄR. Sedan hem efter hockeyn och hämta ungar och sova. Tyvärr fick Ossian och Wilmer hoppa över sin simning på grund av att F och jag var ”tvungna” att gå på ishockey Ja.. det var kul i alla fall.

Nu sitter jag i alla fall här med ett glas rött och kollar lite på Idol. Dee sover i mitt knä, Ozzy och Wilmer i sina sängar. I dag har jag varit på biblan och länat mer böcker än jag orkade bära. Jag ska ha dem till min uppsats. I kväll har jag varit i Linghem med Anton på innebandyträning också. På vägen hem backade jag på en stolpe med bilen. Jag gillar verkligen inte den där bilen. Den kör på saker hela tiden Som tur är så blev det ingen buckla. Inget märke heller. Men det är helt otroligt för det smällde verkligen till ordentligt

Nu är det vuxentid

Jag brukar inte grina.

Men det här var nog det värsta jag sett. Det hade kunnat vara jag. Eller typ vem som.

Malin Wollin har också skrivit om det. Det hon skriver sist är mitt i prick. Avgörande. För det troligaste hade ändå varit att det hade varit det omvända…

Sneglar på Bonde söker fru.

Har jobbat med uppsatsen idag. Jag känner att jag har haft lite flyt med det arbetet nu ett par dagar. Men det är en fet bunt böcker och artiklar som saknas. Vi skulle ha hämtat dem på fredag efter ett lunchmöte som F och jag skulle ha gått på som gäller Wilmers hockeylag. Nu ser det ut som att det där mötet kommer att flyttas så… vi får väl se om boklånadet också flyttar på sig.

Fixat lite nya käder till ungarna. Antons behov är bottenlöst som vanligt. Lite tröjor till honom blev det. En jacka och en mössa till Anton och en jacka till Wilmer. Ossian fick ett par strumpbyxor med Blixten och ett par med några robotar på.

Skulle ha gått på fif-möte (föräldrar i förskolan, jag är rep) men när jag kom det var det ingen där. Lyckat värre Tur Fredrik var hemma så att man inte bokat in barnvakt. I stället för möte har bilen rullat fram och tillbaka till affären två gånger. Chokladbollar, Geisha, godis och Coca Cola. Hälsokost

Det går jättebra för Didrik att gå hela dagar hos dagmamman

Den gastkramande hösttristessen har satt sina stora gula kariesgaddar i mig nu. Fy. Hoppas det händer något roligt. Väldigt snart

Igår hade Anton sin första hockeyträning. Det gick bra Jag hann lagom börja att frysa om fötterna tills det var slut på´t Ändå är det bara början av oktober. Men jag får väl skaffa några moonboots eller något. Det gick i alla fall bra för Anton. Men så har han ju Röglelägret i ryggen. Och nyopererade ögon.

På söndag är det Wilmers tur. Det ska bli så spännande. Han har ju spelat i Mjölby en säsong så han är inte helt grön.

En annan som verkar vara intresserad av hockey är Didrik. Man skulle kunna tro att den lilla plastklubban är fastväxt på honom för han släpper den inte i en minut. Vi har lite olika teorier om vad det kan bero på

Telfonkö. Plats 69 i kön.

Någon svarar som inte vet mer än jag själv vet efter att ha kollat på ‘mina sidor’. Vidarekopplad.

Telefonkö igen. Något som csn kallar ’snabbkö’. Undrar varför.

”Du är placerad i kö. Vi tar strax emot ditt samtal.” Hmm.. ja.. jo.. du nämnde det. 113 gånger.

Tre minuter långt samtal. Obegripliga anledningar till varför det tar så fruktansvärt lång tid att få pengarna. Men nu kommer de tydligen. Om flera dagar.

Jag funderar på att upprätta en lista. En svart. Csn ska stå med. Försäkringskassan också. Alla som vill är välkomna att fylla på.

..att spy galla här inne av hänsyn till.. mig själv. Jag är alldeles för feg för att hänga ut min tilfälliga surhet

Men jag delar såklart med mig till dem som vågar ge sig tillkänna Don´t be shy! Adress finns i vänster byline..

Inte mycket tid över just nu.

Mycket i görningen. En hel del tankar i skallen.

Återkommer.

Nu börjar massvaccineringen mot svinis. En veta-bättre-gubbe på tv sa att om åttio procent av befolkningen väljer att vaccinera sig kan vi rädda fler hundra liv i Sverige. Tänk på det

I går var en riktigt häktisk dag. På morgonen var vi i Mjölby för att ungarna skulle få åka skridskor. Sedan var vi i CC för att Anton skulle prova hockykläder för att de ska beställas senast i dag då han har sin första hockeyträning. Sedan hem och äta lunch och förbereda för den första innebandyträningen för Wilmer. Vi lämnade av de två små hos mormor och Anton drog till Alexander en stund. På innebandyträningen fick vi veta att det skulle vara ett möte med ispass under kvällen för alla de som ska vara tränare för barnens hockey till hösten. Därmed hann vi precis bygga ställningen för täckning av båten (med knappnålshuvudstora hagel studsande mot hjässan), för det var också inplanerat idag, innan Fredrik var tvungen att ge sig iväg igen. Vi andra anslöt vid sju för att se Anton (som också var i CC) och Fredrik åka skrillor i fiiiina hallen A lot to do.. med andra ord

I dag har jag lämnat Didrik på morgonen för första gången. Det gick bra.

Nu ska jag jobba med uppsatsen. MÅSTE det nu.

Eller:

Den svenska älgen gjorde inte sitt jobb.

Examinationen på förmiddagen var mindre stressig än den igår. Jag åkte hem och satte mig hos mamma och pappa för att få lugn och ro. Didrik fick följa med. Han sov nästan hela tiden.

På eftermiddagen har vi firat mammas sextioårsdag i efterskott.

Nu ska vi kolla på fotboll. Vare sig jag vill eller inte Anton och Wilmer läser varsin bok (ja Anton i alla fall, Wilmer kollar på bilderna och låtsas att han läser ) Ossian och Didrik sover.

I morgon är det fulltecknat.

Återkommer

Foto: Aftonbladet

Nu är jag färdigexad för i kväll.

Det blev en riktig cliffhanger för min grupp. Jag kände redan tidigt i förloppet att det skulle bli tajt med tid. Men vi hann. Familjen servade mig med McFeast under arbetet

I morgon fortsätter det vid nio. Puh.. Det blir skönt efteråt.

Å så en lite suddig bild av ett gulligt fan

Gäsp.

Ska just påbörja slutspurten med casen som ska lämnas vid 12 som en anmälan till helgens examination. Måste avlägga en liten rapport först  bara

I natt har vi fått sova hela natten. Ja allt är ju relativt iofs, men jag har i alla fall inte behövt kliva upp ur sängen eller legat vaken någon längre stund.

Det jobbigaste just nu är att Didrik inte längre gillar banangröten som varit en favorit tidigare. De senaste dagarna har jag fått lura i honom den under tiden han lekt med diverse grejer från kökslådorna. ‘Inte bra!’ skulle troligtvis pedagogen säga (vem då? jag? nae, jag är teoretiker ). Ingen hallonsylt i världen har hjälpt. Han har knipit igen läpparna med all sin kraft och energi.

Så denna morgon testade jag en ny metod. Jag förföljde honom runt i huset med en smörgås som jag bröt bitar av och stoppade in i munnen på honom medan han lekte (plockar snabbt fram pillerburken till pedagogen. så ja, lugn och fin nu.. ) Det fungerade utmärkt. Nu sover han sött på altanen. Snart ska han till dagmamman.

Nedan ser man Ossian med ”en regnbåge med massor av gult och brunt”. Fångat denna morgon.

Intressant rubrik va?

I morse vaknade Diddan före fyra. Han hade rajraj lagom tills det var dags att stiga upp vid sex. Så vi fick vakna just efter att vi somnat in igen. Döööö var jag.

Sedan har jag jobbat som en tok hela dagen med case nummer två till helgens examination.

I dag var det ingen simskola. Det passade utmärkt denna vecka för morsan är ju borta och hon brukar ju hjälpa mig på torsdagar för att jag ska få ihop allt. Ja.. inte bara på tordagar. Men i synnerhet då Idag innan hon åkte till Stockholm för att fira sin sextioårsdag var hon här och försåg mig med en lunchlåda. OBS! Inte för att jag bad om det, utan för att hon är så snäll (eller för att hon tror att jag ska svälta ihjäl annars ) Mumsar på tårtan just nu

Nu kollar jag med ett halvt öga på fyrans nya reality Mammas Pojkar. Skrattar gott Såg just att en av mammorna/pojkarna kommer härifrån Linkan. Men ingen jag känner igen (tror jag.. eller nu blir jag osäker..) .

I morgon har jag en del grejer att fixa. De individuella casen ska vara inskickade vid 12 och sedan börjar examinationen vid 18 och håller på till 21. Sedan fortsätter den mellan 9 och 13 på lördag.

Nae. Nu lite vila. Man vet aldrig hur natten blir för Didrik har en tråkig hosta.

..och ett personligt meddelande: Tvillingarna Linné har landat i dagens brevskörd

Hurra, hurra! I dag är det mammas födelseda´!

..på min andra blogg.

Mejla för lösen.

loppan76[snabelA]gmail[punkt]com

- Varför går dom inte bara in på kärlek.se? Där finns ju kärleken..

Denna är god till allt. Typ. Kanske inte fisk och sånt men nu när grillsäsongen är slut prövar jag den på okänd mark. Idag rostbiff <3

Nja.. inte riktigt men nästan.

Städat Nolima i fantastiskt högt tempo. Sedan fixat ett case i ekonomistyrning till examinationen i helgen.

Uppsatsen känns som min tunga ryggsäck just nu. Egentligen tycker jag att det arbetet är kul men det blir alltid det som får stryka på foten då det inte har någon tydlig deadline. Nu när ungarna har haft diverse hemmavarandeangelägenheter så har det inte hänt mycket på uppsatsfronten.

I morgon fyller min mamma 60 år. Hon har undanbett sig all uppvaktning. Haha.. tror hon att hon ska komma undan så lätt? Det tror inte jag

Nu ska jag hämta barnen.

Häpp!

Idag har vi varit tillbaka till ögonkliniken några dagar efter Antons ögonoperation. Ovan syns han tillsammans med bronsstatyn Daphne av Eric Åkerlund, som står utanför det nya O-huset på US.

Ögonen hade läkt precis som de skulle. De är ju fortfarande röda och så men det går åt rätt håll nu. Doktorn tyckte att hans huvudställning (vilken påverkats av skelningen tidigare) var bättre och han tyckte även nystagmusen var mindre påfallande. Det kändes verkligen som mycket goda nyheter! Nu ska vi tillbaka om en månad igen så att de kan mäta och greja. Men på eftermiddagen fick han gå till skolan.

I går eftermiddag var jag, Anton och Didrik i Norrköping. Vi behövde komma ut lite efter så många dagar av tråk. På kvällen ville inte Didrik sova. 00.00 somnade han in till sist. I morse var han med på ögonkliniken. Då sov han inte heller. Men han sover just nu

Ikväll är vi ensamma för Fredrik är på någon jobbmiddag. Men det är OK. Vi klarar oss fint

I morgon måste jag städa på Nolima. Jag har så mycket att göra nu. Och inget känns som att det blir riktigt bra.

Hinner inte med nu.

Återkommer.

Hjälp! Jag emigrerar!!

Fär ett par veckor sedan, jag tror det var då Fredrik var borta på konferens i två veckor, drog jag ut en bok ur hyllan så jag skulle ha något att läsa då jag var ensam hemma. Jag valde inte med någon omsorg utan bara tog en. Boken som hamnade i näven var Jag älskade honom av Anna Gavalda. Jag har köpt den vid något tillfälle då jag var tvungen att köpa tre för att få dem till priset av två Det var ett bra tag sedan. Jag har läst i den lite då och då på nätterna då jag vaknat till och legat och funderat. Jag har inte hört talas om den i något offentligt sammanhang.

Men nu på förmiddagen då jag sitter och försöker att jobba med mitt ekonomistyrningscase med Malou (Efter Tio) i bakgrunden så hör jag att det kommit en fransk film som är baserad på den där boken. Jag kollar lite, och blir nyfiken. Det verkar som att Malous panel tyckte att den var bra men den har tydligen fått lite halvdåliga recentioner.

Jag ska se den.

Bokrecension kommer också då boken är utläst!