Det verkar finnas hopp. Om livet och om hockeyn. På alla nivåer faktiskt. Kanske kände jag en pust av hoppets vind genom lushåret (!?) häromdagen. Vet inte om jag inbillar mig. Jag tror inte det.

Anton har varit puckplockarpojke här i Cloetta Center ikväll. Min stora, lilla, fina pojke.

Ja. Typ så för nu.

Ha en fin helg.

- Posted using BlogPress from my iPhone

På bilden: I ett omklädningsrum igår kväll. Kul lördagkväll.

Tiden går. Igår var det lördag igen och Diddan var på kalas. Jag var en sväng på IKANO på förmiddagen och på kvällen var det träning i C-hallen. Det var Wilmers lag som tränade men både Ossian och Anton var på isen också.

På bilden: Didrik äter snö.

I morse var det träning för Ossian i Ljungsbro. Sedan åkte han med en lagkamrat till Västerby för att leka. Övriga åkte till Motala och käkade på Gyllene Måsen och kollade in en bandymatch som Antons bästis spelade. På vägen hem då vi hämtat Ossian var vi så sjuuukt nära att köra av vägen med bilen. Men vi höll oss kvar som tur var. Om vi hade kört av så hade vi glidit ner i ett väldigt djup dike.

På kvällen var vi i C-hallen och barnen åkte friåkning. Nu är det huggsexa om Didrik. Vilket lag skall få bli först att värva den sensationella treåringen som åker skridskor som Foppa Forsberg?

Anton hade ingen match denna helgen. Sedan cupen i Spånga den 29 december har han spelat en match. Det är inte lätt att vara liten och inte tillhöra eliten. Då finns det alltid goda förklaringar till att vissa spelar två cuper och tre matcher medan andra spelar en cup och en match. Men det är klart; det är ju en väldig tur att de är ute i god tid och visar barnen vilka av dem det är värt att satsa lite extra på. Så att alla vet. De är ju trots allt tio år nu. Tvåsiffrigt. Och då ‘alla spelar lika’ betyder alla spelar olika så är det fritt fram. Även i en verksamhet som utger sig för
att satsa på bredden.

Nu Wallander.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag hade somnat ganska skönt på soffan förut. Vaknade av något för drygt en timme sedan.

Gick vidare till sängen och somnade om här. Vaknade igen. Av Didrik.

Nu kan jag inte sova. Ligger här och retar upp mig på saker och tycker själv att jag fattar viktiga beslut.

Det är ett par ganska viktiga saker som ska göras imorgon. Under förutsättning att jag hinner. Och det är inte något som är roligt. Men absolut nödvändigt.

Jag tror inte att man ska låta saker gå för långt. Ändå så får de ofta göra det. Då blir det så konstigt och jobbigt då man ska rätta till. Men nödvändigt ändå.

Förändringens tid är här. Det är så. Ordningen skall återställas. Jag ser två alternativ. Två olika vägar till ordningen. Den ena bättre än den andra. En hyfsad lösning eller ett nödvändigt ont.

Ett litet hjärta skulle bli krossat. Krokodiltårar skulle rinna men det skulle bli bra på ett tag. Krokodiltårar kan vara att föredra.

Jag kommer nog inte att sova mer. Inte inatt.

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

På bilden: Tekning.

Vi tog oss hit ut idag på morgonen trots alla äventyr igår. Ossian spelar en liten minicup här idag. Senare ska Anton spela match.

Just innan vi körde till ishallen upptäckte vi att vår lånebil inte funkade. Jag hade suttit i bilen och läst igår kväll innan jag gick in och glömt en lampa på så batteriet var slut. Så vi tog den andra bilen till ishallen.

Då hockeyturneringen var slut klämde Anton fingrarna i en stor och tung metalldörr in till ett av omklädningsrummen. Först trodde jag att fingrarna var av för de så så konstiga ut och jag har aldrig tidigare sett Anton ha sådan smärta. Men efter att ungefär tre stycken olika läkare (ja det finns en och annan doktorpappa i laget) så var det konstaterat att fingrarna var hela.

Fredrik åkte med farsan för att lämna lite hockeysarg i Ljungsbro och Ossian (som varit väldigt duktig en stund i ishallen) följe med. Det var tur med tanke på vad som sedan hände.

När vi Anton, Wilmer och jag satt i bilen och just skulle svänga in i Tallboda började bilen pipa och lamporna på panelen blinkade. Jag fick för mig att airbagen skulle lösa ut så jag körde in till kanten.

Väl vid kanten dog bilen. Vi stod riktigt dåligt och bakom oss kom en buss. Jag skrek åt barnen att de skulle kasta sig ur bilen in mot diket. Anton ropade att vi skulle sätta på varningsblinkersarna vilket jag inte hade tänkt på.

På bilden: Bilen är paj.

Barnen frös och jag lyckades inte få ut varningstriangeln ut förpackningen. Dock kunde Anton och Wilmer intyga att det skulle gå eftersom de haft den ute tidigare (hmm).

Till sist fick jag ut triangeln och vi kunde börja gå hemåt. Wilmer frös. Anton hade ingen jacka så han höll på att frysa ihjäl men vägrade låna min jacka eftersom han absolut ville att jag skulle ha den. Till sist gick han med på att ha min thermokjol på sig som en mantel då han gick där med sina sargade fingrar.

På bilden: Två frusna hjältar.

Väl hemma blev vilan kort. Fredrik och pappa kom hem och startade upp lånebilen med kablar. Sedan lämnade de den på tomgång då de åkte för att bogsera hem den andra bilen.

Sedan hann farsan köra hem till sig innan vi märkte att lånebilen lagt av igen och inte gick att starta så han fick komma tillbaka och starta upp den igen. Tyvärr hade Fredrik hunnit ställa den på uppfarten så vi fick släpa ut den så att man kunde komma åt med kablarna. Men nu hoppas vi att den startar i morgonbitti vid kvart i sju då vi ska iväg igen.

Sedan fick vi M-mat.

Didrik sover hos morfar och mormor inatt. Nu har alla lagt sig här så jag ska också lägga mig.

God natt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Helgen är här. Sport som vanligt. Wilmer har en intern turnering i Stångebrohallen ikväll. I morgonbitti ska Ossian spela cup och Anton ska spela match.

Egentligen är jag ganska sur just nu på både ett och annat och det retar mig väldigt mycket att jag inte kan skriva här om vad jag stör mig på. Detta eftersom det rör något som det verkligen skulle behöva skrivas om och som borde stötas och blötas i evighet. HÄR där alla som vill kan se och läsa det som skrivs.

I alla fall.

I torsdags var det en målare här och fixade till ett par grejer. En vägg som var målad i två nyanser av vitt och en sned garderob blev väl lite slätare. I övrigt vet jag egentligen inte vad de gjort. Listan av reklamationer är fortfarande lång.

Nu frukost.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag har ju inte skrivit så mycket under lovet. Jag har ju inte varit ledig så mycket men ungarna har varit hemma med Fredrik. De har mest åkt skridskor på dagarna. Farit Östergötland runt mellan olika ishallar.

Ett par cuper har hunnits med. Spånga med Anton och Nyköping med Wilmer. Ett par extremt tuffa dagar just innan nyår.

Nyåret firades med vänner och grannar här hemma. Mycket trevligt.

Springmask har vi hunnit med. Det var första gången. Gud, så äckligt! Men nu är det behandlat med små röda piller.

Tja, det var lite..

Idag började skolan. Alla var åter på sina håll utom Anton som hade så ont i magen i morse. Han har varit hos mormor i dag men ska till skolan i morgon. Magplågorna gick över snabbt då han kom hem till mormor.

Annars går det både bakåt och framåt. Framgångarna med huset är få. Hade lite annan framgång idag. Mer om det senare.

Hejs..

- Posted using BlogPress from my iPhone

När jag startade den här bloggen så lovade jag mig själv att skrivandet här aldrig skulle få bli ett tvång och att jag aldrig skulle begränsa mig utan skriva det jag känner för. Det var i mars 2007. Snart fem år sedan alltså.

Det där med att inte begränsa mig har jag inte kunnat hålla mig till. I perioder har bloggen haft väldigt många läsare samt att den har en lokal anknytning vilket gör att man kan bli aningen paranoid om man håller på och skriver en massa personligt och mellan raderna. Dock vet jag att det finns hot stuff här dom skulle locka gamarna. Jag har ju sett vad som drar upp statistiken. Det räcker med att någon lägger en sjuk kommentar för att det ska rulla in träffar i statistiken.

Men jag försöker att hålla mig till att skriva då jag känner för det. Ibland behövs bloggen mer och ibland mindre. Därav dålig uppdatering i det senaste.

Meningen var att detta skulle bli en uppdatering efter helgerna. Haha. Nu fick inlägget byta namn men en uppdatering kommer.

Nu väntar en fulltecknad lördag.

Återkommer.

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

Nu är glada julen slut. Återhämtning väntar i form av ett par dagars yrkesarbetande.

Julen har varit fantastiskt bra. Alla har varit friska, glada och nöjda.

Veckan före jul var väldigt intensiv med mycket jobb och förberedelser. En höjdpunkt från veckan var hockeyavslutning med föräldramatch med Wilmers lag. Skitkul. Jag var dock åskådare detta året.

Ett av veckans lågvattenmärken var att entreprenör med snickare dök upp på morgonen på Antons födelsedag den tjugotredje. Orkar inte tugga mycket i det. Konstaterar bara att skillnaden inte är stor jämfört med innan de kom trots att de var här och fixade en bra stund. Målaren skulle visst också komma men han dök inte upp.

Samma dag pajade en grej på frånluftsvärmepumpen också men det var lätt fixat då en servicegubbe kommit och bytte någon pryl på utsidan av huset. Värre är det att vi numera har läckage från rören som går in i den där pumpen. Vi fyller pyts efter pyts i tvättstugan. Hoppas att det blir fixat i morgon.

Nog om detta tråk.

Idag har vi varit i Norrköping och sett Wilmer spela bra mot Vita Hästen. I morgon väntar kiosken i Ljungsbro efter jobbet. Livet leker (!?)

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det är så mycket jag skulle vilja skriva här idag. Om dagen han föddes. Om tiden som varit. Om hur fantastisk han är. Kronprinsen. Men tiden är knapp så det får bli en annan dag. Jag kan dock lova att det kommer.

God Jul vänner.. om jag inte syns till inom kort. Och tack för alla fina julkort

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det kan vara tyst i flera timmar och så börjar en av dem hosta någon gång mitt i natten. Då kan man ge sig tusan på att någon svarar med hostningar från ett annat rum.

Precis som delfiner som kommunicerar med hjälp av signaler verkar de veta när det är dags att hosta. Eller som fjärilar som skickar ut feromoner för att snacka med andra fjärilar. Host, host.

Här hostas det friskt i natt. Friskt för att det är dags att återgå till skola och dagmamma efter ett par dagar hemma för Didrik och Ossian. Didrik hade feber i förrgår kväll så han har haft en dag hemma med pappa och en dag med mormor. Ossian har också varit hemma med hosta.

Nyss fick vi väcka Didrik för att ta hostmedicin och spray i näsan. Då var det tur att det fanns en burk julmust i gömmorna.

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Jag har ont i mååååågen…
- Jaha.. behöver du gå på toa då?
- Näääää…
- Jo men det finns jättefina toaletter här!
- Är dom rosa?
- Nä.. dom är vita.
- Dom är inte fina då!

- Posted using BlogPress from my iPhone

I rummet hörs djupa, trötta andetag. Brevid mig på kudden ligger ett lurvigt huvud. Under täcket känner jag ett par små fötter. Små, men nästan lika stora som mina. Ett par långa ben. Långa fast korta. Idag ska de kämpa på hockeyplanen igen.

Ryggen känns lite kall. Drar på en extra filt och lyssnar på djupa andetag en liten stund till.

På bilden: Anton.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Imorse var det dags för årligt luciatåg hos dagmamman. Didrik sjöng högst av alla. Jätteroligt och jättefint. Han gillade att vara tomte trots att han egentligen ville vara peppis. Dock undrade han var hans skägg var och tyckte att jag skulle fara och köpa ett.

Ossian var inlånad som konsult för att hjälpa sången men ställde inte gärna upp på bild.

På jobbet var det tårta eftersom en kille från en annan avdelning skulle sluta.

På kvällen var det julmat och livemusik på Cloetta Center. Jag vann biljetter då vi var på julbord för några hackor sedan.

För att balansera upp detta inlägg lite så kan jag berätta att jag fick ett mejl för några veckor sedan från en tjej på Stockholms Stadsmission som önskade att jag skulle uppmärksamma smyckekollektionen Nyckelbarn.

Hittas här.

All vinst från smycket går till Stadsmissionens barn- och ungdomsverksamhet. Många barn lever i utsatthet. Om man vill göra något bortom de sina och vill ha ett fint smycke samtidigt kan man klicka på länken ovan.

Nu lite vila.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Wilmer skojar till det.

Till stora familjer måste tomten ha många onepiecar med sig.

Andra advent.

Igår. Hockey. Julhandel. Skridskor i kalla stånkanhallen. Diddan åkte som en gud. Synd att man inte kan lägga filmer här på bloggen. Han reser sig upp själv då han ramlar och kliver ut och in i båset själv. Nyss tre år fyllda.

Anton hade fin tur i igår morse. Tog en liten lott och vann en vattenflaska. Just då stod Hlinka i båset och kollade på sonens träning. Vips blev flaskan bänkad till hyllan med en fin autograf.

Idag jobb.

Tjingaling!

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

På bilden: De två minsta barnen äter lördagsgodis. De är så fina.

Det är lördagkväll. Jag är mest sur och arg. Det är två.. hmm… hur ska jag uttrycka mig.. ja, typ teman för mitt dåliga humör. Det ena rör något som jag ingalunda kan behandla här i bloggen. Tyvärr. Även om jag gärna skulle vilja det.

Det andra är vårt hus SOM ALDRIG BLIR KLART. Jag hoppas att Jens Zetraeus på Bergs Mark förstår att bara för att vi inte ringer och tjatar så innebär det inte att vi inte väntar på att han ska komma och göra klart vårt hus. Nu har vi inte sett honom här på någon månad trots att han inte är nära klar. Han kommer snart att ha en advokat i hälarna. Eller bli svartlistad av allmänna reklamationsnämnen. Det kommer inte att bli många grunder gjutna efter det minsann.

Samtidigt vill jag även varna alla som går i tankarna på att göra affärer med Bergs Mark i Linköping. Vill ni att jobbet ska bli bra samt klart så ska ni välja ett annat alternativ. Vi har varit tålmodiga länge nog nu. Min mejladress finns här på sidan för den som vill veta mer om detta.

Någon annan gång kan jag gärna varna för en kass snickarfirma också även om jag egentligen tror att risken att den får göra mer skada än den gjort här är relativt liten.

Åhh vad jag älskar att jag startade den här bloggen för snart fem år sedan. Och jag är så glad att ni är så jäkla många som läser här emellanåt. Pöss på er!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag är sjukt nöjd för jag vann just de två grejerna jag ville ha.

På bilden: Min fågelboljusstake.

På bilden: En espressokopp. Men då jag vann den var det inget kaffe i den. Det har jag gjort i jobbets fina espressomaskin.

Nu idolfinal.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Idag räkmacka.

Imorgon julklappsspel.

…och ikväll har jag varit i Ljungsbro och kollat på hockeytäningar istället för att åka till simskolan. Jag har fortfarande lite feber så jag kände inte alls för bad. Wilmer är också sjuk.

I alla fall.

Idag var det ett par saker som slog mig då jag stod och kollade på Antons träning. Exempelvis hur viktigt det är att tänka på de psykologiska bitarna då man jobbar med barn. Generellt är träningarna bra. Ja.

Nu vila.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Anton och Olaus Magnus.

Wilmer har just gjort en bra stråklekskonsert.

Jag har feber ikväll. Den har kommit smygande sedan igår kväll. Jag hoppas verkligen på snabb bättring.

Nu vila.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dagen började med hockeyträning för Ossian. Fredrik och han körde dit och vi övriga sov en stund innan Wilmer rostade och bredde mackor till oss. Anton och Didde plockade av och gjorde fint medan kommandoran satt och tittade på.

Anton hade match på förmiddagen så vi anslöt i Ljungsbro efter frukost. Idag gjorde laget en riktigt bra match faktiskt. Vann med 7-0. Anton spelade bra. Motståndet var.. nja..

På eftermiddagen var Anton och Wilmer och lekte med sina amerikanska kompisar. Här hemma blev sängen lite mer screwad. Sedan körde jag ungarna till mormor och morfar för att baka peppisar.

Under tiden de bakade for jag till butiken för att köpa nya lampor till adventsljusstakarna så att jag kunde byta ut de där orange-rosa fulisarna som satt där då vi köpte ljustakarna.

Sedan for jag för att hämta barnen.

Barnen hade byggt en stor och fin koja.

De hade även bakat fina pepparkakor och lagt i en burk.

Nu har vi en liten duk på vårt nyscrewade bord också.

Men teve har vi ingen ännu. Thank God for iPhone.

Nu sovdags. Imorgon jobb.

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det är inte lätt att ta en bra bild då man är på club. Antingen blir den för ljus eller så blir den för mörk.

Jag har haft en trevlig utekväll i fin sällskap. Det var inte igår precis men en hel del var sig likt.

För övrigt har det varit en trött vecka. I tisdags var det julbord i CC. Det var väl en av veckans höjdpunkter. LHC försåg alla festdeltagarna med julskinka och jag vann en AW för två om ett par veckor. Najs.

Nu är det helg och vi har ingen TV som funkar. Det kommer att så förbli ett par dagar framöver. Inte kul. Men vi har fått en stor leverans från Ikea eftermiddags så vi har att göra utan TV.

Didrik är typ helt blöjfri nu. Så himla skönt.

I morgon är det hockeydags igen. På söndag också.

Tjong!

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

På bilden: En barnfri kväll.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Idag började med träning i Ljungsbro. Efter det en tur till Borensberg och ett par stressade timmar på möbelvaruhuset. På fredag kommer nya sängen. Har nytt hopp om sömn.

Inte mycket vila denna helg. Som vanligt.. men det brukar räta upp sig framåt tisdag.

Ute blåser det sjukt mycket.

Tjing tjong.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Tja. Ungefär så. Men idag ska det bli en sväng till IKEA också om tiden räcker till. Men jag är tveksam då det finn gott om träningar och kalas att skjutsa till.

Igår var vi på Lördagsmusik i biblioteket. Det var Anton som spelade. Det lät faktiskt bra om hans lilla grupp.

På kvällen var det match i CC. Antons lag förlorade och Didrik gapade och skrek. Wilmer och Fredrik tränade i hallen brevid.

Wilmer har sovit i Borensberg hos en kompis inatt.

Ja. Typ så.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Anton höll på och åbäkade sig lite väl mycket så han skulle spela fiol. Jag laggade. Wilmer ställde till rätta.

På bilden: Ungefär samtidigt i ryamattan. Wilmer fick en experimentlåda i present på sitt födelsedagskalas. Slajm är inget för Didrik tydligen.

Nu trött.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Som jag skrev tidigare har detta varit en händelserik dag. Det har varit Wilmers åttaårsdag. Men det har även varit öppet hus på Ossians frita och utvecklingssamtal för Anton. Dessutom skulle Didrik hämtas vid tre eftersom dagmamman skulle till tandläkaren.

Tanken var att vi skulle ha haft ett litet familjekalas för Wilmer ikväll. Men det sket sig.

Istället har vi suttit på jourcentralen. Barnen är friska. Jag är frisk. Detta var annat men väldigt nödvändigt.

Mormor, morfar och barnen hade kalas här hemma. Wilmer fick kamera, jeans och en ny hockeysticka. My beautyful frog. Pöss.

Samtalet om Anton gick bra och Ossian hade sjungit om hatt och sjal och paraply vackert med mormor som åskådare.

Nu är jag väldigt trött faktiskt.

God natt.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Ikväll har han blivit firad av mormor och morfar.

Det har hänt en del annat idag också. Återkommer.

- Posted using BlogPress from my iPhone

I fredags hade Wilmer kalas på Fenomenmagasinet. Det är ett kul ställe här i staden. De fick klappa ormar och pröva diverse vetenskapsinstallationer. Ett riktigt bra kalas var det. Anton och Didrik var också med. Inga bilder blir det här på bloggen för det var många barn där och kanske vill de inte bloggas.

På bilden: Jag frågade inte grodorna men tror inte att de misstycker.

Ossian var på maskeradkalas här i Tallis medan vi var på Fenomenmagasinet. Jag tror att han hade kul mestadels men grät då jag kom för att hämta honom. Vet inte vad som hänt. Inte lätt.

Efter alla kalas åkte familjen till staden för att se Vinterljus. Det var lite för sent och lite för kallt. Fast det egentligen inte var kallt. Men trevligt ändå.

På bilden: Ljuslila barn.

I går var det cup i Ljungsbro hela dagen. Vi var arrangörer. Ett väldigt roddande med allt möjligt. Dasspapper, kaffe till sekretariatet, korvar till domarna, lottförsäljningar, puckkastning, chokladhjul, inga föräldrar i omklädningsrummen. Tja. Det gick bra.

På bilden: Wilmer var nummer tretton.

Anton och hans vänner var domare. Diddan var med mormor och morfar men kom också på en snabbvisit på cupen.

Imorse var vi först i Ljungsbro ishall igen. Det kändes som vi knappt varit hemma. Ossian tränade först. Bra som vanligt.

Sedan hade Anton match. En fullständigt bisarr tillställning där LHC mötte Vita Hästen. Vita Hästen har ett riktigt bra men hetlevrat nollettlag. De unga domarna var inte mogna för den match som det blev. Väldigt bråkigt. Matchen borde egentligen ha slutat innan den började.

För Antons del slutade det minst sagt.. annorlunda. Då det var en och en halv minut kvar av matchen Hamnade han i slagsmål (ehh.. ja, du läste rätt..) och fick matchstraff. Både han och den andre killen hamnade i utvisningsbåsen för ‘personligt uppträdande’.. eller vad det var. Min tanke var väl något i stil med ‘Är det där min son?’. Jag är lite akluven. Hockey är en tuff sport. På ett sätt är jag glad att Anton inte ber om ursäkt för sig själv på planen längre. Men slåss? Haha. Nä. Och det var faktiskt den andre som började. Men Anton grät efter matchen. Lite oklart varför dock. Har inte fått något direkt svar på varför.

Efter matchen åkte Ossian på kalas och jag åkte till IKANO för att uträtta ärenden ty i morgon är det en speciell dag. Då blir grodan åtta år. Min grodbebis.

I eftermiddags hade vi fikagäster. Lite eftersnack om gårdagens cup. Lite paj och kladdkaka också.

Nu dusch och vila inför mogondagens jobb.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Har en del att berätta om veckan som gått. Men det få bli sedan. Nu är det hockeycup på g.

Later.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sjukvårdslåda kommer på posten strax Mejla snigeladressen är du snäll.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det har varit en helt ok dag. Jobb och kioskjänst i Ljungsbro. Hockeyåtagandena duggar tätt just nu. Så pass att mormor ska kliva i poolen på simskolan. Men det är ett undantag. Ty mormor har ingen baddräkt.

Barnen är nyklippta. Avlusade efter oklar diagnos. De är jättefina alla fyra. I mitt nyavlusade barr kliar det.

Idag har vi haft en mäklare här och värderat vårt hus. Vips blev livet lite roligare. Vi skrattar hela vägen… Läs mer om detta annorstädes ni som kan.

Jag ska dra en vinnare i lådtävlingen. Tävlingen slutar idag men jag orkar inte fixa vinnare idag.

Nu är det dags att sova en stund.

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Posted using BlogPress from my iPhone

Detta har även (utöver vanliga trevligheter och besvärligheter) varit en vecka då jag fått förundras över vissa människors dumhet och elakhet. Ja, jag är egentligen inte förvånad för alla är nog dumma och lite elaka ibland. Faktiskt.

Däremot finns det sammanhang då den automatiska antielakhetsradarn borde slå på. Huruvida den gör det eller inte i dessa läget beror rimligtvis på någon sorts grundinställning till den man utsätter. Det är främst där jag förundras över hur man kan ha en sådan konstig grundinställning till exempelvis sitt barn, att man tycker att det är så viktigt att uppnå ett eget syfte så att man låter det bli verktyg för att nå sitt eget mål. Tja, antingen är det elakhet eller så är det ren dumhet och respektlöshet.

Jag kommer nu att redogöra för ett exempel. Detta exempel har INGEN praktisk grund i verkligheten alls utan är enbart illustrativt.

Ok.

Tänk er att ett par har ett barn som håller på med en aktivitet/idrott. Mamman tycker att pappan driver på barnet för hårt (vilket pappan vet att hon tycker) och barnet anförtror sig åt mamman i första hand.

Så en dag så ringer barnet hem till mamman och berättar något för mamman. Mamman väljer då att högt och tydligt upprepa det barnet sagt med avsikt att pappan som är i bakgrunden skall få veta vad barnet just sagt.

Syfte? Tja. Det kan man fråga sig. Kanske för att visa att man fått bekräftelse? Eller för att påvisa att ungen är besvärlig ”oj, kolla vad jobbigt jag har det med den här ungen”. Kanske för att man gillar konfrontation eller att spela ut folk mot varandra.

Det märkliga är att mamman väljer dra ner brallorna så på sin unge. För hon borde naturligtvis fattat att det som sägs till henne i telefonen är riktat bara till henne. Luktar kränkning låg väg och speglar en onormal inställning till barnet. Skrämmande. Exemplifiering slut.

Så nu tänker jag på dem som växt upp med föräldrar som är sådär. Hur mår dom? Och hur blir man? Hur påverkar det hur de i sin tur blir som föräldrar. För föräldraskap är en stor uppgift. Inte ska man enbart se till att barnen inte bryter nacken då de trillar från fotpallen vid handfatet eller bränner av sig tungan på smakportionerna. Eller för all del inte drunknar i vattenpölen utanför köksfönstret. Det fysiska livet; ack så viktigt.

Nä, minst lika viktigt är det att vara varsam med barnets inre befinnande. Så att det blir välbefinnande. Att vårda och möjliggöra för positiv utveckling för det inre och lägga tid även på det. Men lätt att glömma sådant som inte syns. Det finns dock inga ursäkter i alla fall för att låta bli. Katastrofala konsekvenser är att vänta om så gör. Själens liv; viktigast.

Detta är inget jag tycker bara just idag. Utan varje dag. Jämt.

Tja. Det räcker så. Jag tror att budskapet nått fram.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Förrutom magont har veckan rullat på som vanligt med jobb, träningar och möten som krockar med varandra och med olika aktiviteter. I onsdags hade Anton fotbollsträning med några tjejer från LFC. Senare hade vi möte med vår entreprenör (som numer sitter i skiten på riktigt utan att ha fattat det själv). Med det var värt att missa FiF-mötet som var samtidigt. Därifrån kommer det ju ett protokoll. I torsdags var jag och Sussi på lagledarmöte. Krockade med annat så vi fick ha barnvakt. Men kul möte.

Igår var vi i Motala på en hockeymatch som Anton spelade där. De förlorade förvisso men det är kul att kolla på dem i alla fall.

Lite fin bekräftelse har jag fått på mitt jobb denna vecka också. Känns bra.

Jag har inte riktigt orkat blogga bra veckan som gått. Dels på grund av magen men också på grund av annat. Wordfeud bland annat.

Min vinterkacka har gått sönder. Vi ska till Ljungsbro på hockeyträning och jag är sisådär sugen på att gå omkring med en hårnål hängande under hakan.

Och senare idag ska jag nog lusa av allas hår. Det kliar i mitt och jag tycker Wilmer kliar sig. Så kamning och avlusning står på agendan.

Häpp.

- Posted using BlogPress from my iPhone