Postat i: Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Hus och hem, husbygge, iPhone, personligt, sport
Anton och hans kamrater vann nollettserien i Skolinnebandyn även detta år. De har vunnit varje år sedan sexårs utom i tvåan. Då kom de tvåa. De är fantastiska. Detta år låg det kvinnokraft bakom segern vilket gläder mig mycket. Två härliga mammor hade axlat coachrollen.
Wilmer spelade skolinnebandy igår. Han och hans lag hade jätteroligt men inte riktigt samma tur i spel. Han vägrade även ställa upp på bild efteråt. I natt har han sovit hos en favviskompis i Borensberg. Jag och småttis var och hämtade honom ikväll.
Övrigt… ja.. jag är förbannat uppgiven då det gäller detta huset. Nu sitter vi exempelvis med en pall fönsterbänkar i hallen som ingen tänker montera. Men jag orkar inte gå in på detaljer. Jag kan dock lova att detaljer kommer så småningom.
- Posted using BlogPress from my iPhone

Den här bilen rullade in klockan 08.39 imorse. Snubben skulle tydligen mura igen ett stort hål i grunden på vår carport. Han sa iofs inget själv men jag hörde ett rykte i köket.
Är i ishallen nu och då jag körde hemifrån vid kvart i elva var han fortfarande kvar.
Hmm.. blir spännande att komma hem sedan..
- Posted using BlogPress from my iPhone
Postat i: Allmänt, Barnen, Familj, Favoriter i repris, Hälsa, Hus och hem, husbygge, personligt
Usch. Bättre dagar än igår behöver man inte leta efter särskilt länge.
Vi har hittat fler fel i leveransen av vårt hus. Jag är väldigt ledsen över det. Så som jag arbetat med detta och varit vansinnigt övertydlig i varje lite enskild detalj både i tal och skrift, kan jag inte annat än typ grina över det nu.
Utöver det som varit uppe tidigare, med carporten som inte går i samma stil som huset och svarta plåtdetaljer på hustaket, så har vi nu även upptäckt att fönsterblecken och övrig plåt som monterats på fabriken är VIT. Detta trots att jag med all önskvärd tydlighet, både i tal och skrift, kommunicerat att vi vill att alla plåtdetaljer på huset ska vara silvermetallic. Typ rostfri look. Utom möjligtvis de grejer som är på taket för de ska vara röda som taket. Men det hade inte gjort något om de varit silvriga men absolut inte svarta som de är nu. Hela tiden har vi diskuterat plåtdetaljerna utifrån faktum att man köper till ett plåtpaket för en viss summa och då blir all plåt silvrig. Vi har dessutom pratat om fönsterblecken i synnerhet.
Idag letade jag på orderbekräftelsen. Den som är påskriven av oss båda. Fredrik och mig. Jag har läst den supernoga och räknat och hållit på innan vi skrev på den och skickade in den till företaget. Dock kan jag se VARFÖR vårt hus levererats med vit plåt, nu i ljuset av att det faktiskt blivt fel. Jag tänker dock inte ta på mig skulden för det eftersom det ingalunda är tydligt uttryckt i orderbekräftelsen hur det egentligen ska vara, i ljuset av de samtal som försts i samband med beställningen (i sin tur). Vi trodde att det var rätt uttryckt i bekräftelsen helt enkelt, trots att de orderbekräftat något som inte var beställt. Det stora felet är att det inte beställts några silvriga bleck fast vi sagt att vi vill ha sådana. Jag avskyr verkligen känslan av att vara tjatig och korkad och till en massa besvär.
Mer då. Wilmer är fortfarande sjuk. Han har sovit hos mormor och morfar och har feber. Trist. Igår kväll trodde vi ävern att Anton skulle bli sjuk för han pep över huvudvärk. Men i morse var han ok.

Bilden till höger är från en resa till Skåne som vi gjorde i juli 2007. Favorit i repris
Anton och jag var på Folkungaskolan igår på förmiddagen och gjorde ett musiktest. Skönt att det är över nu så att vi kan ägna oss åt annat. Som till exempelvis att ta hand om ett och annat som tydligen hänt i skolan de senaste dagarna. Anton kanske kan verka lite tuff ibland men han är en väldigt känslig pojke. Detta har olika uttryck. Häromdagen hade det varit en situation i skolan där han känt sig anklagad för något som han inte hade skuld i. Pallar inte gå in på detaljer men ibland sköts saker klumpigt. Punkt. Och fortsättning följer troligtvis.
Vidare är jag trött på godtyckliga regler kring smitta i förskolan. Antingen har man tydliga regler som alla följer. Eller så har man inga regler alls och alla får göra som de vill. Jag skulle föredra det första alternativet.
Nu jobb.
Postat i: Allmänt, Barnen, Bilder, bloggande, Familj, Favoriter i repris, Hälsa, personligt, samhälle, skolan

På bilden till höger syns Wilmer. Då bilden togs var han två och ett halvt år. Vi var i Valla och matade djuren. Det var vår. Jag har haft bilder uppe från det tillfället tidigare men jag tycker att Wilmer var så fin just då. Han och Didrik är så lika vid mosvarande ålder.
Nyss ringe de från skolan och sa att Wilmer är sjuk. Har skickat mamma för att hämta honom. Hoppas att det inte är någon jäkla magsjuka. Den sjukan har kalas här i området just nu.
Vet inte vad jag ska skriva om annars idag. hade tänkt skriva om kärlek först. Jag fick en skopa kärlek av Trebarnsmamman idag. Jag blev jätteglad för det och skickar genast en skopa tillbaka <3 Trebarnsmamman har skrivit ett inlägg och nätmobbing. Ett ständigt aktuellt ämne.
Jobbar hårt med att hålla mig samlad just nu. Vet ju att det inte är så bra att låta frustration läcka ut åt höger och vänster. Det här var inte så smart. Bättre att hålla tyst.
Nu tvättstugan sedan annat.
Postat i: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender

En somrig promenad till mormor en ledig dag i september 2010.
Postat i: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender

Trots att det är Antons födelsedag idag så är det Wilmer som döljer sig bakom lucka 23. Killen tycker att han får på tok för lite uppmärksamhet idag. Och att det är så tråkigt att inga av dagens paket är till honom
Postat i: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender
Ossian – en söt kille.
Inlägget där bilden först publicerades har inget med bilden att göra men om man vill läsa det finns det i april 2007.
Postat i: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender
Didrik räddar tomten. Förra julafton Här kan man se hela bildserien. Jättekul och rekommenderas
Postat i: Allmänt, Barnen, Bilder, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender

Postat i: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Hälsa, Lottas retrospektiva julkalender
April 2008
Postat i: Allmänt, Barnen, Bilder, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender, Resor och utflykter
Wilmer i Arkösund
Sweet
Inlägget finns här.
Postat i: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender, personligt
Maj 2010
Och idag undrar jag vart alla dom där lockarna tog vägen.
Inlägget finns här.
Postat i: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender

Bilden till höger föreställer en nyfödd bebis. Didrik. Bilden får representera den gångna dagen. Den får även representera Didrik lite sådär som han är just nu.
Didrik var inte någon skrikig bebis. Det var inte de andra barnen heller då de var små. Å andra sidan har de fått fri tillgång till mamma alltid. Natt som dag.
Bebisar är fantastiskt mysiga men just nu är jag jättenöjd med att ha barn som är lite större. Fyra småbarn känns som vad jag klarar av med de krav jag har på mitt eget föräldraskap. Varken fler eller färre.
Inlägget finns här.
Postat i: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender, personligt
På bilden: Ossian pratar i telefonen i januari 2009. Snart ska han fylla tre år. Han har sina nya strumpbyxor med Batman-motiv på sig. Det är just det som han pratar om i telefonen.
De där strumpbyxorna har varit hans favoritbyxor. Varit, eftersom de just fått gå i pension efter lång och trogen tjänst. Han vet inte om det själv och jag vet heller inte om han faktiskt ska komma att sakna dem. Men ett nödvändigt ont var det, att lägga in dem djupt inne i skåpet, då knäna på dem är nästintill genom-skinliga. Kanske får de komma fram en dag med leenden som följd. Troligtvis leenden med fullt garnityr
Hans dagar som framtandlös borde börja vara räknade vid detta laget.
På bilden: Ossian pratar i telefonen i januari 2009. Snart ska han fylla tre år. Han har sina nya strumpbyxor med Batman-motiv på sig. Det är just det som han pratar om i telefonen. Inlägget.
De där strumpbyxorna har varit hans favoritbyxor. Varit, eftersom de just fått gå i pension efter lång och trogen tjänst. Han vet inte om det själv och jag vet heller inte om han faktiskt ska komma att sakna dem. Men ett nödvändigt ont var det, att lägga in dem djupt inne i skåpet, då knäna på dem är nästintill genomskinliga. Kanske får de komma fram en dag med leenden som följd. Troligtvis leenden med fullt garnityr
Hans dagar som framtandlös borde börja vara räknade vid detta laget.
Postat i: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender

Didrik äter glass på sin 21-månadersdag i juni i år.



