På bilden: En ledsen Anton i ett omklädningsrum i vintras.
Jag har varit ledig idag. Dels för att hänga lite med familjen men också för att jag hade ett möte.
För någon vecka sedan bestämde jag mig nämligen för att baka ut den där degen som legat och jäst sedan i höstas. Bättre sent än aldrig.
Jag är inte alls arg. Bara saklig. Som alltid. Jag har varit saklig veckan igenom. Jag hade inget större hopp om att få någon respons och hade egentligen inte mycket mer att tillägga men kände att författaren till texten måste visa sitt ansikte. Annars minst halveras värdet av innebörden.
Till en början var det trögt. Det tog ett tag. Men jag nådde fram till sist. Finns inte mycket mer att tillägga sedan. Jag är minst 17 kilo lättare än igår.
Vädret har varit fint idag. Nu hoppas jag på ljusare tider.
- Posted using BlogPress from my iPhone
2 kommentarer än så länge
Lämna en kommentar
Är det slut nu? För Anton?
Kommentar av Mia 25 februari 2012 @ 20:06Nej, nej. Anton kör på. Han älskar sin hockey. Han är helt ovetande om vad som händer och det är väldigt bra..
Kommentar av Lotta 25 februari 2012 @ 22:48