I dag var det dags för utklädning då. Ingen var särskilt intresserad av att vara sågon vidare påskgubbe om man säger så. Anton ropade: “JAAG VILL IIIINTEE HA NÅTT SMIIIINK!!” så fort han öppnade ögonen i morse. Jag försökte in i det sista.. men jag får väl vara glad att han kunde tänka sig ha en keps på sig i alla fall.
Han var väldigt söt men jag tycker bilden säger en del om vad han tyckte om det egentligen.
Wilmer skulle naturligtvis inte heller ha några fräknar eftersom inte Anton hade det. Dock var han jätteglad att han fick ha snickarbyxor på på sig.
Ossian då.. han var ganska sur. Han har varit sur på mornarna ett par dagar nu. Varken i går eller i dag har han låtit sig frivilligt bli lämnad hos sin dagmamma. Det problemet har vi aldrig haft tidigare med något barn. Men jag tror att det är något med utvecklingen för han ´halv-vaknar´ på nätterna och skriker saker som “DUMMA MAMMA!” och “HADE DEN FÖRST!!!”. Fast i dag så var han nog extra trött för att vi var hos våra kära gamla grannar Fransson på Gränsliden till ganska sent. (Alltid lika trevligt för övrigt! Tack för igår vänner.)
I alla fall har jag ju fortfarande makten över fräknarna i Ossians fall. Bäst att passa på. Hatten satt dock på i cirka tre sekunder. Tur att jag hade kameran till hands just då!
Så glad som han ser ut på den här bilden var han bara just när jag tog den.
Sedan har vi ju en liten flicka som fyller tre år i dag! GRATTIS TINDRA! Hoppas magen är bättre i dag.
En tråkig sak också på slutet… Jag var ju på föräldrarepresentantmöte i går kväll. Det ser inte ljust ut i framtiden för våra dagbarnvårdare. FYY… alltså.. Jag vill inte bli av med världens bästa dagmamma!!!
