Fasen också.. egentligen borde jag sätta kod på detta inlägget men jag skiter i det nu. Jag känner mig så jäkla frustrerad just nu. Jag har ju egentligen aldrig vetat vad jag har velat i mitt liv. Det är väl därför jag har ungefär tre påbörjade utbildningar på gång och inte vet vilken av dem jag ska slutföra. Om ens någon av dem. Eller om jag ska gå färdigt dem allihop. Sedan jag fick barn har det liksom gått upp ett ljus för mig. Jag förstår vissa samband och jag har numer vissa önskemål om hur jag vill leva. Nu har det dykt upp möjligheter som skulle kunna uppfylla en del av mina önskemål. Möjligheter som INTE kommer att återkomma. Synd att tidpunkten inte är den bästa då… Jag känner mig så förbaskat frustrerad. Dessutom ska vår granne få hundvalpar. Jag är så sugen på en liten valp. Men Fredrik vill absolut inte ha någon. Sedan finns det vissa andra saker som jag förväntar mig av livet också… som jag hela tiden måste kämpa för fast det skulle kunna vara så enkelt. I bland känns det som att det inte finns något utrymme för mig alls. Undrar just hur det skulle eller kommer att kännas om eller när man inte får till livet så som man önskar…
Skit..!
2 kommentarer
