Nya skor till hela bunten!
I dag har det varit en ganska ok dag faktiskt. Efter ett par helsänkta dagar känns det nästan som att man är på väg tillbaka upp på banan igen. På förmiddagen tog vi det ganska lugnt eftersom det är vår lediga dag. Ungarna lekte och Ozzy sov en liten tupplur. På eftermiddagen bar det i väg in till stan för att köpa skor, vantar och tunnare vårmössor till barnen. Alla tre fick några gumpadojj-liknande skor från PAX. Anton och Ozzy fick blåa och Krullis fick röda. (Senare då vi kommit hem hörde jag Anton säga till Wilmer att han hade fått tjejskor. För att de var röda såklart. Då fick han sig en skrapa.) Alla tre var jättenöjda med sina skor och sprang på gågatan inne i stan så att jag fick gapa åt dem att de skulle sluta för att de inte skulle välta någon gammal rollatortant eller något. Ja.. Ossian sprang ju inte så mycket förståss. På PoP köpte vi sedan nya mössor till Anton och Wilmer. Anton fick en brun och Wilmer fick en brun med vita ränder. Wilmer fick vantar med samma mönster som mössan och Anton fick marinblåa. Sedan fikade vi i Filbytergallerians café. Ungarna åt bullar och chokladboll. Ossian fick smaka muffins. Det gick aldeles utmärkt tills morsan kom på att hon glömt köpa parkeringsbiljett och var tvungen att springa till parkeringen på Åhlens och försöka rädda sig från en saftig parkeringsbot… eller kontrollavgift kanske det heter.. Då blev det lite bökigare där vid fikabordet. Jag blev lite svettig men red ut stormen medan ungarna kalasade på min muffins. Sedan vandrade vi vidare ner till den lyxiga barnvagnsbutiken på nedre våningen i Filbyter för att köpa en dyna till ubben. Som tur var hade de en orginal-ubbe-dyna kvar i svart vilket var just det jag vill ha. Morsan ville absolut betala den som tur var för att den gick på 499 pix. Som hittat… När vi kom hem lekte barnen ute en bra stund medan morsan gjorde potatisplättar åt dem som de kunde äta då de kom in. Nu sussar de gott i sina sängar (flå`t, vår säng..) nybadade och fina.
Jag lovade nedan att återkomma om min trevliga lista med saker som jag skulle hinna med i söndags. Toan blev inte städad och det blev inga barnmatsburkar från maxi eller coop utan från affen. Jag får köra handmixer några dagar. Kläder blev det men bökigt var det. Det fanns liksom inte ett helt ställ att köpa på ett och samma ställe utan jag fick köpa byxor på lindex och jackor på HM. Det fanns ett ställ på HM som verkade bra i kvaliteten och rätt modell men tyvärr var det helt fullt av spindelmannen. Jag var inte så sugen på att köpa det så jag såg till att Anton (som var med mig) kollade åt ett annat håll då vi gick förbi det. Räkningen blev betald och bokpaketet blev återsänt i alla fall. Så så var det med det.
I måndags kväll var det sista delen av Leende guldbruna ögon. Det slutade med att Lennartz fick spela i Allsång på Skansen. Haha.. det var en kul serie. Hoppas att den kommer i repris. Då ska jag se den igen. Just nu är det LOST.. Undrar just om det finns någon tanke bakom handlingen i den serien. I början då den gick så höll ju alla på och analyserade den men nu verkar ju allt det där ha runnit ut i sanden liksom. Jag kan inte låta bli att tänka ”symboliskt” hela tiden då jag tittar på den men samtidigt känner jag mig lite lurad. Kanske finns ingen tanke bakom utan det är bara så där knasigt ändå. Vi får väl se hur det går. Om man sitter där med lång näsa till sist. Hur som helst så har den en lite ruggig känsla emellanåt som är lite skön liksom.
En liten bild på Ossian till sist. Det är på tiden att han får göra debut här på bloggen. Detta är en ganska nytagen bild. Han har just fyllt ett år här. Byxorna han har på sig fick han i ettårspresent. Sötisen!

Livet eller inte…
Välkommen att följa med på en resa. En resa långt bort från lortiga badrum, damp-rutiga plastmattor, fasttorkad barngröt och berg av tvätt. Långt bort från stressade mornar med bråttom till jobbet för att man inte orkat kliva upp i tillräckligt god tid efter många nattamningar. Borta från känslan att vilja dela sig i sjutton bitar för att räcka till till alla. Otillräcklig, missförstådd, ouppskattad? Resan går in i framtiden. Men också in i fantasin. In i en fantasivärld fylld av realistiska och orealistiska förväntningar och önskningar. Min värld vid sidan om…
Gruset knastrar under fötterna när man går upp mot dörren. Dörren sitter på ett stort vitt hus. I den stora ljusa hallen innanför står skor i långa rader. Det doftar gott. Kanske är det någon som bakar i köket. Golvet knarrar lite. Det fantastiska trägolvet som jag önkat mig så länge jag kan minnas… Om man tittar ut genom de stora fönstren ser man skogen. Om man öppnar fönstret så känner man doften av den och man kan höra fågelkvitter och insäktssurr. I sovrummet står en jättestor säng. Den är så stor att man med all säkerhet får plats att sova där varje natt oavsett hur många besökare som kommer inramlande under natten. Att vakna utsövda på morgonen. Huset ar vårt. Vi trivs här och kommer inte att flytta igen. Jag känner ro. Ro, ro, ro, ro, ro… Ingen oro över pengar. Ingen oro inför framtiden. Utbildning. Jobb. Ok lön. Vi har råd… Utanför de stora fönstren på baksidan finns en stor gräsmatta. Glada barn leker där. Friska, sunda, smarta, söta barn. Just idag verkar de vara sams. Det är tre pojkar som sparkar fotboll. Åtmistone två av dem ser inte ut att ha varit hos frisören på länge. Men vad gör det egentligen? Det finns ju hårbalsam. Lite längre bort står en sandlåda. En liten flicka sitter där och gräver. Hon har blonda flätor och en rosa jacka.. Solen skiner och det är varmt ute. Det är alltid sommar. Sjukdomar existerar inte. Ingen vinterkräksjuka, cancer, lunginflammation eller något annat sånt.. Ingen känner sig ingen kränkt, missförstådd eller orättvist behandlad. Människor förstår och bekräftar varandra. Altruism i stället för egoism. Det finns utrymme för alla som har anspråk på tid och plats. Det är inte är inte krig någonstans. Ingen mår dåligt…
*klick*
